Jag brukar åka till Pappas grav varje söndag och tända ett nytt ljus i den gråa lyktan. Men det är tio mil enkel resa. Idag orkade jag inte. Vet inte varför jag lägger sådana krav på mig själv. Men jag har otroligt dåligt samvete för att jag inte var dit. Istället gick jag en promenad till kyrkan (när gudstjänsten precis slutat) här och tände ett ljus i ljusbäraren. Men det var absolut inte samma sak. Jag tror att jag fortfarande, för min egen hälsas skull, behöver åka till graven varje söndag.
Det är som att hälsa på Pappa, men ändå verkligen så fruktansvärt långt ifrån det.
2 comments:
Ibland kanske man ska lägga mer tid och kraft att umgås med de levande, ursäkta om jag säger så.
Hahaha. Jag umgås med i högsta grad levande människor hela dagarna. Både på jobbet och hemma. Men som jag har skrivit redan från början; min pappa betydde mkt för mig, han har nyligen gått bort och jag sörjer. Ett av många sätt att sörja är att skriva om sorgen. Vill du inte läsa om det, stick någon annanstans.
Post a Comment